Blev lite nyfiken på kaparen Lars Gathenhielm, efter att ha besökt hans gravkrypta i Onsala kyrka.
Han föddes den 30 november 1689 på gården "Gatan" i Onsala, strax utanför Kungsbacka i Halland. Han var son till skepparen Anders Börjesson Gathe och hans hustru Kerstin.
Hans far var välbärgad och ägde fartyg, repslageri och båtvarv.
Lars var inskriven vid Göteborgs gymnasium,1706, men sedan vet man inget mer om hans studier och examina.
När hans far dog 1710, var Lars i England, så man vet att han behärskade engelska väl.
Han reste hem till Sverige för att vara med vid faderns begravning.
Ett porträtt av Lars
För att skydda den svenska sjöfarten från kapare och för att skada fienden, godkände
Karl XII:s regering 20 maj 1710 en svensk kaparverksamhet.
Vid tiden för faderns död hade just "Rådet" godkänt en begäran om att få "kaparbrev" blivit utfärdat. Det innebar att privata sjökaptener, köpmän och välbärgade storbönder med intresse i sjöfarten kunde slå sig samman och ansöka om att få "kungligt kaparbrev" för sina fartyg. Dessa gav dess ägare rätt, att för svenska staten räkning, kapa och erövra alla handelsfartyg som bedrev handel med fiendeländers hamnar. Neutrala länders skepp skulle släppas igenom. Men oftasr räckte det med att en del av lasten eller en del av besättningen kunde anses höra till fienden, för att fartyget skulle tas till svensk hamn och där slog en amiralitetsdomstol fast, att lasten var "erövrat byte".
Det stora nordiska kriget, som pågick gav många tillfällen att kapa fiendeskepp.
Lars Gathe, också kallad Lasse i Gatan, tog genast och ansökte om att få ett "kaparbrev".
Så med en fullmakt från Karl XII, så övertalade han några kompanjoner att med honom utrusta ett kaparsfartyg, "Lilla Jägaren".
Senare köpte han tillsammans med sin bror och svågrar ett franskbyggd kaparfregatt "Le Triumphant". Nu bedrev Gathe en omfattande verksamhet med Göteborg som bas.
Han köpte också andelar i fler fartyg och han skaffade sig,1711. ytterligare fem fartyg.
1711 gifte sig Lars med Ingela Hammar, dotter till en skeppare.
Det nygifta paret bosatte sig i Göteborg, där de hade köpt ett hus.
Under åtta års kaparverksamhet köpte och utrustade han, tillika delägare, i över ett femtiotal fartyg och samt kapade fler än åttio stycken.
Han anklagades vid ett par tillfällen för ren piratverksamhet, men beskyddades av kungen själv och dömdes aldrig.
Gathes styrka var dock som redare, affärsman och organisatör, medan de praktiska verksamheten sköttes av underlydanden.
Delägarna i Gathes företag investerade med kapital och fick mångdubbelt tillbaka när varorna från kaperiet såldes på auktion till grossisterna i staden. Så småningom startade Gathe egna butiker, där han sålde vin, specerier, hampa, sill, spannmål, tobak, sidentyg och annat. Detta retade upp stadens handelsmännen, som dock inte hade någon makt att stoppa honom.
Lars och hans bror Christian adlades den 29 december 1715, som tack för sina insatser inom den svenska sjöfarten. Vid adlandet lades faderns namn Gathe ihop med moderns flicknamn Hjelm, så blev ätten Gathenhielm introducerat på Riddarhuset, med det adliga ättenummret 1496.
Kungen pekar på de båda brödernas mod och krigskunskaper och lovar de "älskeliga" undersåtarna stora nådetecken, frihet och förmåner, dvs allt som hör en adlig person till.
Kungen tar upp Christians mod när han sedan 1693 reste till sjöss till England, Holland, Frankrike och runt i Medelhavet och både försvagade och sänkte fiendens skepp.
Kungen framhåller också Lars förtjänster till den svenska staten med många kapningar av fientliga skepp, och framför allt hans mod vid belägringen av Stralsund, då han försökte förse staden och de svenska trupperna med proviant.
Adelsbrevet har varit ute på många äventyr, men efter att ha varit försvunnit och hittats tillbaka igen år 1940, så är det nu en raritet i Göteborgs Stadsmuseums arkiv.
Adelsvapnet
I början av 1718 blev Lars Gathenhielm åtalad för utsmuggling av kopparplåtar. Han hade tillstånd att föra ut 2 500 plåtar till Holland, men han lastade in 5 000 till, vilket upptäcktes. Målet höll på till juni det året då Karl XII lade ner fallet. Kungen tyckte att kaperiverksamheten var för lönande för att stoppas.
Lars Gathemhielm var i full verksamhet, men hans hälsa var dålig, de sista åren av hans liv var han starkt invalidiserad och måste använda krycka. Vilket gjorde att han lämnade fartygsdäcket och ägnade sig mer åt redarverksamheten.
Lars Gathenhielm gick bort fredagen den 25 april 1718 i Göteborg, endast 28 år, och begravdes i Onsala kyrka i Halland.
Lars och hans hustru Ingela fick fem barn:
Kristina f. 1713, Anders f. 1714, Olaus f. 1715, Karl f. 1716 och Lars f. 1717.
Fyra av barnen dog vid mycket tidig ålder, endast Anders överlevde barnaåren. Studerade juridik i Lund och anställdes som " Sekreterare i Kongl. Cammarcollegio "
Han dog i Stockholm 1768, 54 år, och släkten dör ut.
Hustrun Ingela, tog över kaperiverksamheten efter Lars död.
Det sättet hon styrde verksamheten på visade, att hon varit djupt involverad i kaperiföretaget långt tidigare.
Båda ligger begravda i Onsala kyrka. Sarkofagen i vit Carreramarmor med uthuggna verser i på både svenska och latin, och på locket ett liggande kors.
Brodern Christian f. oktober 1682 och dog 5 mars 1722 och är begravd i Tyska kyrkan.
Han har sitt epitafium på den norra väggen i Onsala kyrka.
