Vädret var inte det allra bästa. Mulen himmel men inte så kallt, 7 plussgrader men ingen blåst. Förra året blåste det bra och folk hade svårt att få ljusveken på gravljusen att brinna, men i år skulle det nog gå bättre.
Jag skulle ha första passet i Västerfärnebo kyrka, vi skulle bjuda kyrkogårdsbesökarna på kaffe. Tur jag var tidig, för första besökarna kom redan en halvtimme innan utsatt tid....men det gjorde inget, jag hade redan en kanna klart och dukat upp på bordet.
Hittade inget av det utlovade brödet dock, hur jag än letade......fick med mig tre stycken mjuka lingonkakor, som jag egentligen skulle lagt i min frys, men glömde av mig och fick med dem till kyrkan. Tänkte att jag får märka upp dem med adventsfika innan jag lägger dem i frysen i kyrkan. Men det var rena turen för husmor hade glömt att se till att kakbitarna kom ner till kyrkan och jag har ingen nyckel till församlingsgården så jag kunde inte hämta heller. Fick tag i vaktmästare Kajsa och hon lovade hämta, men inte på en gång för hon hade lite annat inbokat som hon inte kunde springa ifrån. Jag sa att vi klarade oss en bra stund.....så hon fick komma när hon hann.
Första besökarna var från Västerås och det visade sig att de hade gift sig i kyrkan. Och vigselförättare kom vi fram till var kyrkoherde Mats Bergman. Vi pratade lite om jubileet vi hade haft i kyrkan och jag visade på våra fina klenoder och hur vi pratade så frågade jag om de inte hade varit i kyrkan förra året också och tänt ljus.....tyckte jag fick en bild av dem sittandes vid kaffebordet.....Jo då de hade de varit och de minndes att vår nuvarande präst Lars-Olov hade suttit med vid bordet och de hade pratat en bra stund, och det tyckte de var jättetrevligt......kul minnen.
Kajsa hade tänt upp mycket ljus i kyrkan. Men jag hjälpte till att tända några fler små lyktor lite här och där....
Vår fina ljusbärare blev också välbesökt och många satte i ljus i den....
Kajsa hade även tänt den lilla braskaminen...
Jag fick byta ut det gröna sidenduken mot en vit på ambon och när jag skulle göra lika uppe på predikstolen så fick jag inte fast den. Det fattades en ögla längst ut, så den hängde snett men jag hittade nål och tråd och tillverkade en ögla som passade så jag fick upp den snyggt.
Jag blev avbytt till em-skiftet och passade på att gå ner till min farmor och farfars grav och tända ett ljus, visserligen har jag en gravlykta där med ett batteriljus, men en levande låga kan vara fint förutom att batteriljuset inte tänder förrän kl 17.
Passerade Minneslunden och där var redan många ljus tända fast klockan bara var halv tre.
Så åkte jag till Sala och min dotter Ulrica......vi brukar åka till Enköping och sätta på ljus på mina svärföräldrars grav och tillika Ulricas farmor och farfars vid St Olofs kapell. Ja mina andra barns farmor och farfar också förståss.
Lite mörkt att fota men backen upp mot graven lyste fint i mörkret.
Lite skakig bild för jag försökte zooma och drog väl ner kameran för snabbt.
Men vi satte dit vårt ljus
Kapellet var öppet och de bjöd på kaffe och pepparkaka, vi satte oss i det stilla kapellet och värmde oss lite med varmt kaffe. Tänkte på när vi hade begravningsgudstjänst här för min svärmor.
Så åkte vi vidare till minneslunden i Sala.
Alltid så mycket folk och så många ljus. Ljus som lyser upp hela backen.
Vattnet var inte avstängt utan det porlade fint från stenfontänen och rann utför i den lilla ån, och som symboliserar Livets flod, som sakta rinner ut, men finns bevarade i våra hjärtan.
Så gick vi in i Stillhetens kapell, det kapell som finns på Nya kyrkogården. Har aldrig varit in i det. Här kunde man tända ljus. Ljushållaren var alldeles full och eftersom de stod tre ljusstakar på var sida, så kom man inte runt och kunde sätta ljusen från baksidan.....brännde mig lite när jag försökte och det luktade bränt om min vante.
När vi gick därifrån passerade vi den stora kuben, som jag tror är en Askgravlund.
