En rundresa i Västmanland
På vår Hembygdsdräktskurs, som jag gått på i många år. Sydde först min egen dräkt, Västerfärnebodräkten, som jag gjort allt från grunden, därefter lärde jag mig knyppla...så nu på de sista åren har jag tagit hand om de elever, som vill lära sig knyppla spetsarna till sina dräkter. Varje vår brukar vi åka på en resa, en skolresa brukar vi skämtsamt kalla den. I år var jag med och ordnade den tillsammans med kursfröken. Vi hade efter lite rundfrågande bland de andra, kommit överens om att en tur genom Västmanland skulle passa bra. Vi började med Västerås, eftersom jag är född och uppvuxen i Västerås, kom det på min lott att berätta lite om staden. Västerås hette förr Västar Aros = staden väster om åmynningen, Svartåns utlopp i Mälaren, Sveriges 5:te stad. Har firat 1 000 årsjubileum 1990. Residensstad för Västmanlands län och Biskops- och stiftsstad för Västerås stift, som är stort, omfattar Västmanland och Dalarna.
Kyrkan uppfördes ursprungligen på 1200-talet, men därefter följde otaliga utbyggnader fram till 1517.Tornspiran och yttertaket fick sitt nuvarande utseende vid återuppbyggnad efter brand på 1690-talet. Domkyrkan är Västerås tredje högsta byggnad med sina 91,8 m. Den har även maximala tre stjärnor i reseguiden le Guide vert.
I kyrkan väntade vår guide, som skulle visa oss kyrkliga textilier och berätta om dessa, både gamla och nya. Vi fick lära oss att färger har stor betydelse Vit = glädjen och renhetens färg, används vid Julen. Rött = helig andes och blodets färg, används vid Annandag jul och Påskdagen. Grön = växtlighetens, både naturens och mänsklighetens, och efterfestens färg, använd vid Trettondagstiden. Lila = förberedelse, bikten och botens färg, använd inför de större festerna, vid Julen och Påsken.
Biskop Clas-Göran Ytterberg fick denna biskopskåpa i 50-årspresent, en gåva av stiftets hela prästerskap. Vävd och sydd av vår guide, med massor av påsydda och broderade små lappar, med symboler för kyrkan och kristen tro.
Hon hade även vävt och sytt en kåpa till nuvarande biskopen, Thomas Söderberg, en resekåpa, i vitt och blått
Ett fantastiskt broderad duk till nattvardskalken, broderat med silkesgarn på ljusblått damastsiden från Venedig, Ett otroligt arbete, med många symboliker.
Vi fick vandra fritt i kyrkan och tittade på Högaltaret med sin altarbrun, det broderade och vävda stycket framför altaret
Erik XIV ligger begravd i kyrkan. Men jag saknade riksregalierna på sarkofaglocket, så står det en skylt bredvid
att inte folk kan låta bli någonting......vad skulle de med dessa till, kan ju inte ens gå att sälja??
Efter besöket i domkyrkan, så gick vi till församlingsgården på Kyrkbacken, där vi fick en superb frukost och efter att vi blivit styrkta till både kropp och själ, kunde vi fortsätta vår resa till Tidö slott, där en intressant och givande rundvandring i paradvåningen väntade.
Vår guide
Den vackra portalen in till slottsgården
Stora trappan in till Paradvåningen, som är öppen för allmänheten på somrarna.......
Här bodde Axel Oxenstiernas gemål, Anna Åkesdotter Bååt, och vid moderns bortgång 1610 blev Axel Oxenstierna herre av Tidö.
1890 köptes slottet av Carl-David von Schinkel vars familj än idag är ägare till slottet. 1971 slogs portarna upp för allmänheten. Allra mest känt är Tidö slott för sina 43 utsökta intarsiadörrar tillverkade på 1630-talet.
Den otroligt pampiga och vackra Riddarsalen, med några av slottets vackra intarsiadörrar från 1600-talet. Porträtten föreställer Axel Oxenstiernas barn
Efter slottsvandringen tog vi oss till Leksaksmuséet, som ligger i en stallbyggnad bredvid slottet, Tidö Leksaksmuseum skapades av nuvarande ägaren Carl-David von Schinkel och invigdes 1974 av Carl XVI Gustaf.
Kunges leksaker
Dockskåp
Samlingarna utgör Sveriges och Skandinaviens största leksaksmuseum.
Nu finns även ett Seriemuseum med originalteckningar och miljöer från seriernas värld.
Nu började vi bli hungriga och vi hade beställt lunch på Westerqvarns Restaurang, en ombyggd gammal kvarn efter Strömsholms kanal, helt otrolig miljö att äta mat på vi fick ört bakad laxfilé med vitvinssås och kräftstjärtar samt kokt potatis.
Väl styrkta och sugna på ett till slott, tog vi vår buss till det vackra kungliga slottet Strömsholm.
Där vi gick en rundvandring och kom så till det kapell, som ligger högst upp i det mitra tornet där vår guide sjöng en sommarvisa för oss och vi fick höra det otroliga akustiken och hon hade då en otrolig stämma, det var så man fick "ståpäls", så otroligt vackert var det....och så när man är ute så här så finns det alltid en, som kan spela piano, och denna var inte rädd för att prova på orgeln, som var byggd på 1700-talet och unik i sitt slag, utan vi fick en orgelkonsert också, helt otroligt, bara så vackert......och minnesvärt
De vackra hästtavlorna i Riksdagssalen.. målade av Ehrenstrahl
Karl XI vistades enligt egen utsago ofta och gärna på Strömsholm där han ägnade sig åt två av sina favoritsysselsättningar, ridning och jakt. Karl XI erhöll redan som 17–18-åring sammanlagt ett tjugotal hästar i gåva från det spanska och franska kungahusen.
Vad som fick honom att hos Ehrenstrahl 1673 beställa porträtt i naturlig storlek av fem av sina favorithästar vet man inte. Men vi kan se dem på Strömsholms slott.....
Den vackra planteringen utanför trappen med prinsesskronan, det regnade lite när vi gick mot bussen, genom slottsparken, men det gjorde då rakt ingenting.
Så följde vår slottsguide med oss i bussen och berättade om nästa mål, det sista innan hemfärden, Kolbäcks Gästgivaregård, där vi intog kvällsfika och en smörgås, medan vi fick höra om Maria Lang, (Dagmar Lange, som hon hette) hon tillbringade mycket tid vid gästgivargården på sina resor mot Nora, hon förlade även en av sina mordhistorier hit,Vem väntar på värdshuset? (1972) . då bodde hon själv på gästgiveriet under en längre tid, när hon skrev boken.
Alla var jättenöjda med resan, och flera framförde sina tack till oss för vi ordnat den så bra.
Till och med att en av resenärerna skickade ett fint kort och tackade så mycket....känns skönt när det man gör uppskattas.
