Rolfstorps kyrka
På vägen mellan Varberg och Ullared ligger en liten kyrka.
Rolfstorps kyrka högt över vägen på Kyrkokullen. Man ser den inte från vägen, men en skylt visade på Vägkyrka och eftersom jag är verksam i min församlings vägkyrka beslöt jag mig för att se hur andra församlingar gör.
Kyrkan en liten vit rappad kyrka, med ett torn i väster, där även ingången var. Synboliken var att man går in från det onda i väster.
Västerut var tillhåll för det onda och mörka.
Jag gick genom vapenhuset och möttes av två äldre damer, som var fylla av berättelse om kyrkan och guidade mig fram mot altaret. Altaret som låg österut och symboliserar solens uppgång och där låg ju även paradiset. De berättade om bänkarna, som blivit bara hälften så många vid en sista renovering, men blivit bredare och bekvämare med mera benutrymme. Man hade även tagit tillvara slutbrädan på varje bänk, som var fint målade och dekorerade, och satt fast dem som slutstycke på de nya bänkarna.
Altaruppsatsen var från 1655, ett av de förnämligaste barockarbetena i Halland, helt skuret i trä av danske mästaren Jonas Abilla. Inskriptionerna är på danska, Halland hörde fortfarande till Danmark på den här tiden. Bilden föreställer Jesu sista måltid med lärjungarna, och därmed instiftandet av nattvarden.
På altaruppsatsen finns också fyra stycken större skulpturer utskurna, De föreställer från vänster Moses med lagens tavlor, Paulus med Andens svärd . Båda viktiga personer i gamla testamentet. Från nya testamentet Petrus med himmelrikets nycklar och Aron klädd som överstepräst med rökelsekaret i handen.
Ovanför prediksstolen hänger en förgylld duva, som är symbolen för den Helige Ande.
Det mest unika med kyrkan är ändå Rosen, som har växt upp i ett söderfönster. Tagit sig upp mellan den gamla muren och den nya och blommar varje vår. Fyllt ett helt fönster och man har fått vidga mellanrummet för att rosen ska få plats. Expertisen tror att rosen är ca 300 år.
Från utsidan.
Från insidan.
I slutet av 1600-talet byggdes kyrkan till, och man tror att rosen varit planterad vid den gamla muren, och sen letat sig upp. Den fyller nu ett helt fönster med sina drygt trettio smala stammar. Blommar med enkla rosa blommor i maj och är en symbol för Jesus Kristus, som vi sjunger i julpsalmen "Det är en ros utsprungen" .
Otroligt att hitta bara man svänger av stora vägen.
Läste när jag kom hem att varje år annonserar man i Varbergs tidning att rosen slagit ut. Har inget belägg för det, men det vore häftigt om det vore så.
