En rundtur i Folkärna kyrka
Var på dop i Folkärna kyrka och såg då en skylt utanför kyrkporten, om att varje tisdag kunde man få gå upp i tornet. Wow tänkte jag, det måste jag bara göra.
Nu hade jag riktig tur....de hade glömt ta in skylten, så det blev beslutat om att ha en tisdag till.
Så jag ringde min väninna, och frågade om hon var sugen på att följa med, och där behövde jag ingen övertalning alls. Hon var med på en gång.
Vi var lite tidiga så vi strosade runt på kyrkogården.
Längst ner med en vidunderlig utsikt över Bäsingen, en vik av Dalälven, står ett kors i rostfritt stål, här kan man ha friluftsgudstjänst, i guds vackra natur.
Korset ritat av Kurt Landgren, och gjort i Torshälla, och det skänktes till Folkärna kyrka av bergsingenjör Axel Ax:son Johnson.
Vi gick vidare och såg Erik Axel Karlfeldts gravplats, med den stora minnesstenen, rest av Svenska Akademien.
Fanns en tavla med lite text om Karlfeldt.
Nedanför finns även plats för hans fru, Gerda.
Så fortsatte vi fram mot den södra sidan av kyrkan
På södra sidan om tornet finns en "Gubbe". Lite konstigt formad, men det kan hända att det är bitar borttagna, för att vi tillhörde den protestantiska kyrkan från 1527 och inte hade helgonbilder längre. Då kunde man hacka bort en del av bilden, men ändå ha den kvar. Vi diskuterade i gruppen och trodde att denna gubbe var S:t Olof, för pilgrimsvägen gick här från Stockholm mot Trondheim, då skulle man se det helgonet, som är förknippat med Nidarosdomen i Trondhejm.
och på den norra sidan finns en "gubbe" som då skulle vara S:t Erik, Stockholms skyddshelgon, som man såg på sin väg från Trondhejm mot Stockholm.
Vet inte om det var rätt, men det låter logiskt.
Om kyrkporten har Karlfeldt, skaldat "Och drar jag ej hemåt till vila förr, så möt mig vid lönnarnas lund, när den öppnar sin korsprydda koppardörr till min sista fädernegrund" avslutning på dikten "Träslottet".
Och vi hann ta en rejäl titt runt i kyrkan också.
I vapenhuset finns en altartavla, som föreställer Nattvarden, från 1700-talet.
Fortsatte så in i kyrkan och passerar ett väntrum, med en vacker lampa med knypplad spets, "lekatten" knypplad av Elsie Svantesson 1962 och monterad av Sv spetsar i Linköping och en dalmålning "Drottningen av Saba prövar Salomo med gåtor" målad av Winter Carl Hansson från Leksand på 1790-talet.
Kyrkorummet.
Folkärna kyrka är byggd som en basilika, som en audienssal till kejsaren, men här en audienssal till Kristi ära. Nuvarande kyrkorummet invigdes 1853.
Ljuskronorna från 1600- och 1700-talen
Predikstolen från 1853, tillverkad i Västerås av Dahlmans atelje. Timglaset är från 1763 och påminner församlingen om "tidens flykt" och prästen om tiden på predikan.
Ängeln, vinkar med sin kvist och kommer från den gamla kyrkan.
Altaruppsättningen.
Till vänster, innanför altarringen, står ett träd där man hänger en glasdroppe för varje barn, som döpts i Folkärna kyrka, det året.
Framför altaret ligger en kormatta från Märta Måås-Fjetterströms ateljé.
Dopfunten är från 1670-talet och hittades på kyrkvinden, 1931 och försågs då med en rekonstruerad bärande pelare.
Altarskåpet till höger i kyrkan är ett Antwerpenskåp från omkring år 1500.
De tre centralfigurerna är från vänster Johannes Döparen, Jesus och S:t Nicolaus av Smyrna, (barnens skyddshelgon) omgivna av de tolv apostlarna.
Orgelläktaren.
Den nuvarande orgelfasaden är från 1853, men själva orgeln från 1931.
Under orgelläktaren på väggen, till vänster om dörren, hänger Folkärna kyrkas bårtäcke, gjort i batik av Meg Ersbacken Engman.
Men nu var det äntligen dags att få gå upp i tornet. Ca 42 meter högt.
Dörren satt ute på den södra sidan av tornet . In genom en smal dörr och så höga smala trappsteg, runt, runt i spiral. Sista biten var en stege med stegpinnarna i eneträ från 1700-talet, men de håller fortfarande, och lena att hålla i var de, och rakt upp stod stegen. så kom vi upp till klockorna.
Stora klocka och lilla klockan.
Utsikten var otroligt vacker och öster ut såg man mot Bäsingens blåa vatten.
Utifrån och in i tornrummet, blev en lite kul bild av min väninna, som är lite höjdrädd och höll sig kvar inomhus. Molnen och omgivningen nedanför speglar sig i glaset.
