Bara gråa toner
Veckans promenadväder gick i grått......
Otrolig rimfrost på bilen när jag skulle iväg på veckans första promenad.
Lite skrap med isskrapan och så lite försiktig körning upp till 70:an.
Otrolig frosthalka på min väg.
Men det är fint och man får läckra bilder i gråväder också....
Det kom en flock svanar och de blev ett vackert vitt inslag i allt det gråa. Det mörkgråa älvvattnet ser inte så badvänligt ut...men svanarna verkade trivas.....
De lät då inte så som kanadagässen, som var där för ca fyra veckor sedan. Då var det ett herrans kacklande ......nu var det bara stilla och lugnt...
Blåste lite skarpt om kinderna när vi gick över älvbron men det var fint när vi kom upp till vår kaffepausställe...men idag blev det ingen längre sittning....blev inte ens en bild.
Utan vi fortsatte och vi fick jaga på lite för att få upp värmen igen.
På nästa promenad tog jag en bild av början på vår runda, vid Döda Falletparkeringen.
Träden var så vackert vita av rimfrost.
Lugnt och stilla och den rimfrostklädda skogen på andra sidan älven speglade sig så fint i det gråa vattnet...
Jag är ju lite nördig....men visst är det fina motiv att ta kort på...
Kaffepausen blev inte så lång denna dag heller utan vi fick gå på lite för att få upp ångan igen. Och vi är duktiga på att hålla avstånd....
Så vek Berit och Ingvor av vid bron över älven medan Boel och jag skulle fortsätta och ta den långa vändan upp mot Avesta forsen. Vi blev varnade av en pappa med barnvagn, som sa att det var otroligt halt på trägångarna "så vi skulle vara försiktiga"
Bara så rart av honom att varna oss. Kanske han tyckte vi såg lite skröppliga ut. Men han sa "att han hade haft svårt på vissa ställen med vagnen och hala skor."..
Och det var hiskeligt halt. Riktigt bakhalt i uppförsluten och så fick vi kana och hasa när det lutade utför. Riktig tur det är bra räcken, för vi fick hålla hårt i dem.....
Så kom vi fram till Avestaforsen, som var nästan helt tyst....otroligt när den lät så mycket förra veckan..... men stenarna var helt klädda i rimfrost och torrlagda. Inget vatten rann över muren vid fångdammen heller.
En liten bild på en vitklädd tall efter vägen
Så kom vi fram mot dammluckorna och såg att idag var det ingen av dem som var öppen....
Så gick vi över bron mot kyrkan och så den långa tråkiga transportsträckan genom Koppardalen. Men vi kände oss hurtiga som tusan och många steg blev det. Min mobil grattar mig varje dag som jag går över 10 000 steg och den har fått grattat mig många gånger sen denna pandemi började.
