Äntligen....
Den 19 april kunde vi äntligen lägga våra promenader utefter Älvpromenaden igen.
Det har varit bra att gå i Krylbo under vintern och vi har avslutat våra promenader på Café Stinsen med prat och skratt. Men fast det är gott och fint att ha fått en kaffe och ett frasigt wienerbröd så slår det inte att ta fram termosen och sin bulle ute efter promenaden och höra älvvattnet forsa fram intill oss.
Måndagen bjöd på ett otroligt väder. Solen sken från en klarblå himmel och det var 15 grader varmt......ännu mer i solen.
Och det var väldigt många ute och promenerade liksom oss. Att vi såg så mycket vandrare kanske också berodde på att vi gick en timme senare än vanligt.
Träden som bävrarna lagt ikull i höstas låg kvar på golfbanan och ett träd intill hade inte mycket kvar innan det skulle falla.
"Få se" sa jag "om det står till på onsdag"
Så fortsatte vi och gick vidare upp mot forsen, men det var väldigt lite vatten så från forsen hördes ingenting.........och vi skulle bara se om det fanns några blåsippor kvar som blommade.
Vi hittade bara några stycken, de verkade vara överblommade...
Vi hade tänkt att gå veckan innan, men då kom det över en dm snö, så då fick vi avstå Älvpromenaden och nu hade vi missat alla blåsipporna istället.
Men vi hittade dessdå fler vitsippor när vi tog oss över bron till andra sidan älven......
otroliga mängder....riktig vitsippsfrossa.....
så kom vi då upp till vårt fikaställe
Så hörde vi hur en hackspett knackade på ute på ön...trodde vi.....men så såg vi att den var ju i trädet bredvid oss...
Bild tagen nedströms på sandbanken.....den bara skymtade under vattenytan...
men en helt underbar promenad.
På onsdagen gick vi samma sträcka igen. Idag var det lite svalare och väderlekstjänsten varnade för mycket sämre väder i slutet av veckan. Men denna onsdag sken solen och himlen var blå så vi fick en fin runda denna dag också.
Nu gick vi mycket tidigare och det var inte alls så mycket folk ute, men några bekanta träffade vi på....
Så fikade vi på vårt vanliga ställe.
Ingvor bjöd på kaffe och Berit hade fikabröd med sig.
Så när vi kom till trädet som bävern gnagit på ända in till mitten, så fanns det inte....
Man hade tagit ner det och fraktat bort alla träden, även de som legar hela vintern och nu fanns det bara en liten stubbe kvar.
Bävrarna fick då ingen nytta av sitt slit och gnagande, men de ska väl öppna golfbanan och då kunde de väl inte ha några naturliga hinder mitt på inslagningsbanan.....
Mina väninnor funderade skarpt var jag tog vägen men jag fick en ny vy av dem.
Flera träd hade man fällt och kapat upp, en del var nog tur de fällde för de var lite ihåliga....
men vilken härlig promenadvecka vi fick....
