En kväll med Lars Hjertner i Västerfärnebo kyrka.
Jag kom med förslag till sommarunderhållning i kyrkan i höstas. Att Lars Hjertner skulle passa in, för han gör enmansföreställning av "Himlaspelet" eller som det egentligen heter "Ett spel om en väg som till Himla bär".
Vår egen kommunister och sedemera kyrkoherde Nils Gustavsson hade spelat "Vår Herre" i "Himlaspelet" ända sedan den skrevs 1941, av Rune Lindström, och till året innan sin död 1989.
Över 500 föreställningar blev det.
Hittade en bild av honom inför en ny vecka i Leksand i mitt urklippsalbum.
Nils Gustavsson åkte själv ut i landet med enmansföreställning av spelet och det var fantastiskt att höra honom. Han deklamerade alla rollerna och var berättare på samma gång.
Jag har läst att han gjorde över 2 000 enmansuppträdanden av spelet.
Så har jag hört Lars Hjertner på Avesta bibliotek, göra samma enmansföreställning och det var också mycket bra. Lite olika upplägg, men fantastiskt.
Tipsade om detta till vår kantor och skaffade till och med fram mobilnummret.
Man tog mitt förslag till sig och nu blev det av, midsommardagen 2023 kl 21.00 i Västerfärnebo kyrka.
En otroligt vacker, skön kväll, varmt ute, men behagligt svalt inne i kyrkan.
Programmet lovade gott
Inne i kyrkan hade man satt fram en tecknat porträtt av Nils Gustavsson
Lars berättade att han träffat Nils Gustavsson, fick faktiskt åka hem till honom i Uppsala och läsa upp rollen som Mats, innan han fick klartecken och hann bara jobba en sommar med honom i Leksand 1988, innan Nils Gustavsson avled året därpå .
De sex tavlorna, som kurbitsmålaren målar upp, visar som första tavla, "Tinget", där Lagmannen, kyrkoherden och de 12 lagmännen dömer Marit till döden, hon döms som häxa och avrättas. Mats blir helt förtvivlad, hans fina snälla Marit. Han bestämmer sig för att gå till himmelriket och kräva upprättelse.
Sen får vi följa honom på hans väg.
Kurbitsmålaren målar upp tavlorna, och vi får se att Mats förvirrar sig bort från den utstakade vägen ibland.
Lars blandar in fiolmusik, sång, dikter av Erik Axek Karlfeldt och deklamerar texter ur spelet och allt blir en perfekt blandning.
Vår kantor Anna Wässman ackompanjerade honom på ett förträffligt sätt.
Men på den sista tavlan "Herrans Gårdar". Ligger Mats i utdragssoffan på sin dödsbädd. Kurbitsmålaren, Herrens Ängel och Gamel Jerk tar av sig sina hattar och lämnar den döda Mats. Vår Herre kommer fram till den döde och tar hans hand och låter honom titta in genom Himlens port. Han ser Marit rensa i rovlandet och han ser far och utbrister "jag är hemma" och föreställningen slutar med att alla sjunger den gamla psalmen " I himmelen, i himmelen där Herren Gud själv bor....."
Applåderna ville aldrig ta slut, alla satt kvar och väntade.
Lars frågar "vill ni ha ett extranummer?"
"Jaa" svarar alla.
Som den proffs han är, så hade han en Karlfeltd dikt till, som passade och som han läser för oss.
En helt magisk kväll, min väninna, som jag tagit med mig var alldeles "upplyft" sa hon "nu kommer jag att få svårt att sova"......
och jag tror att vi alla som var där kan instämma helt i.
