hobbyaggan.blogg.se

Mina hobbies och lite annat jag sysslar med

Jokkmokk mot Vilhelmina

Publicerad 2023-09-19 20:27:00 i Allmänt,

Nästa morgon var jag glad att jag hade ordnat skjuts ner till stationen för oss fyra. Vi hade upptäckt att två av våra medresenärer, Britt och Ylva, hade samma resrutt som oss. Den ena hade artros i ett knä och den andra kol, så de var väldigt tacksamma för att slippa gå.
På väggen vi gick förbi in i matsalen hängde två tavlor med bilder från skåpluckor, som hängt i landsfiskal Erland Ströms kök. Det är hans stora samlingar av samiska föremål har gjort tillkomsten av samemuseet Àjtte möjligt.
den ena
och den andra
I matsalen har man också dekorerat borden med renskinn ....liten kul grej.
Så efter en välsmakande frukost gick vi ut och väntade på bilen, som skulle köra oss och våra väskor.
Vilken lycka att inte behöva dra på väskorna, visserligen skulle det ta bara 20 minuter att gå.......men det tog bara några minuter att få åka bil.......så tack till den fina servisen på Hotell Jokkmokk.
Vi fick sitta en stund och vänta på rälsbusen, men solen sken och vi hade det mysigt och trevligt.
Detta var den längsta sträckan på hela resan, nio timmar skulle vi åka.
Så kom då rälsbussen och vi klev på. Efter en stund passerade vi Polcirkeln.
Här stannade rälsbussen till och vi fick gå ut och fota monumentet.
Tog en bild på utsikten också från monumentet......
Så åkte vi genom Inlandsbanans enda tunnel, 20 meter lång
Vi passerade en skidbacke i Kittajaure, här låg faktiskt snön kvar i nerfartsspåren.....utförsåkningslandslaget brukar ha tidig träningsläger här, enligt guiden.
Den 26 september 1936 möttes de två rallarlagen, ett kom från norr och ett från söder, här i Kåbladis.
SJ:s dåvarande vd Axel Granholm slog i den sista spiken, lär ska ha varit en förgylld spik....men ingen har hittat den på senare år.....antingen är det en skröna eller har någon bytt ut den..
Ett år senare, 1937, så invigdes Inlandsbanan av dåvarande kronprins Gustav Adolf.
Över Piteälven går sedan en kombinerad tåg- och bilbro, finns inte så många sådana kvar i Sverige.
I Moskosel, som fortfarande har en fungerande semafor, 
stannade vi till och passade på att besöka Rallarmuseet.
 Några bilder från det.....
 
 
 
Ett litet stopp vid Akkavare. 
Där inträffade en järnvägsolycka 1956.
En rälsbuss kolliderade med ett ångloksdraget lokalt godståg. 16 st dog och här har man gjort en minnesplats för att hedra de omkomna.
I Arvidsjaur gjorde vi ett stopp för lunch.
Vi hade beställt från en meny på tåget och tågguiden ringde och talade om vad vi ville ha.
Så kom det en tjej med det beställda och vi kunde äta vår mat,Souvasrulle i solskenet.
Dessutom satt det ett par och väntade på oss, de hade åkt upp dagen innan och upptäckte att de glömt sin "padda" på tåget....men den levererade nu på tågets återresa......
Sen passerade vi "världens" minsta stationshus, som står i Buddnakk, och den var då litet.
Utsikt över Storavan 
I Slagnäs hade man förr gjort omlastning av slig från gruvorna i Laisvall och Adak. Detta mellan  1945 och till 1973......... därefter passerade vi Skellefteälven..
Bron över Skellefteälven.
Vy över älven
Så blev det ett ofrivilligt stopp i Sorsele.
Vi var tvugna att byta tåg. Men det blev ett fint stopp med glass från kiosken och naturligtvis glömde jag min rygga nedanför disken, men killen i kiosken kom utrusande med den. Så himla snällt av honom.
Vi fick vänta en stund på rälsbussen söderifrån och som vi skulle ta med neråt igen. Toaletten fungerade inte och vi hade inte så långt kvar till Vilhelmina, så vi fick fixa sånt innan vi klev omborg. 
Vi passerar äver Vindelälven strax efter Blattniksele.
Vid Storuman passerade vi över Vindelälven.Strax söder därom passerade vi Frostberget, Inlandsbanans högsta punkt, 483 m ö h .
Vid Vilhelmina Norra klev vi av
 för att äta middag vid Bergmans Fisk och Vilt 
Här fick vi en fantastisk god burgare och en starköl till......vad.... om inte Norrlands guld
Så åkte vi den sista biten fram till Vilhelmina
Så fick vi gå en bra bit uppför en lång, lång backe, men när vi väl kom fram till Hotell Wilhelmina
så hade vi en fantastisk utsikt över Volgsjön
Nu var det skönt att krypa till kojs....det hade varit en lång dag.
 
 
 
.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela