Har längtat efter att få se slottet på insidan......men det har aldrig passat. Men nu så skulle jag åka dit och dottern och mågen följde med mig, och det kändes lite bra, hade nog inte hittat till alla ställen annars.
Vi började med att gå runt i stallet och titta på alla gamla hästvagnar, som fanns uppställda och bevarade.
Sadelkammaren rymde många gamla saker
även en värmande päls till kusken
Så kom vi till den stora dammsugaren, som var en av de första i Sverige. En hiskelig stor sak.....
tur det satt en förklaringsskylt
Utanför på ängen hade en konstnär ställt upp sina rostiga hästar.....som på nära håll såg lite konstiga ut, men på håll såg ut som hästar.....
och en som stegrar sig.......lite kul....
Så fortsatte vi upp mot slottet efter den nya infarten
Vilken fantastisk byggnad..
Den unge arkitekten Lars Israel Wahlman, som aldrig satt sin fot på Brittisk mark, men med inspiration från engelska tidskrifter, skapade han ett brittiskt gods, som fortfarande är något av en egen värld.
Paret James Fredrik och Blanche Dickson köpte egendommen 1892. De lät riva den herrgård som stod där och bestämde sig för att bygga ett slott i Elisabetansk stil. James Fredrik avled strax innan byggstarten och det blev Blanche, som gjorde slottet klart tillsammans med arkitekt Wahlman.
Man startade bygget 1898 och 1904 stod det klart.
En underbar trädgård anlades utanför den vinklade delen av slottet, där disk, köksförvaring, mjölkrum, och skafferier låg, det var även personalbostad på ovanvåningen.
Frodiga blommor växte här.
Närbild på blomman
En formklippt buske
Vår tid började närma sig när vi skulle få gå in så vi drog oss mot porten.
och kom in i hallen
med en stor monumental öppen spis i sandsten. Längst upp på den åtta meter höga spisen kan man läsa familjens valspråk, "Coelum Versus" , som betyder "Mot Himlen"
Hallen domineras annars av den stora målningen av Julius Kronberg "Drottningen av Saba"
Det stora bordet, kommer från matsalen.....Vet inte varför det inte fick stå kvar i matsalen??
på ömse sidor om brasan stod två tronliknande stolar
ovanför ingången hade Blanche sin boudoir med ett burspråk varifrån hon kunde se ner i hallen .
Två fantasidjur kurar ovanför dörren på var sida.
Så fortsatte vi mot herrarnas avdelning.
Efter att ha njutit av maten så kunde de dra sig tillbaka till
Rökrummet.
Detta är inrett i Morisk stil.
I fönsternischen hänger oljelampor, som blivit elektrifierade och runt taket lyser 24 droppformade lampor som ska efterlikna oljelampor.
Vi fortsatte in i Biljardrummet.
Lamporna ovanför bordet är utförd i försilvrad brons
och ovanför finns en vackert blyinfattad glaskupol, där ljuset silar ner över bordet.
The Study
är helt och hållet ritat av den engelska firman Liberty & Co, med varuhus ipå Regent Street i London. Där tillverkades alla paneler i ek, även möbler, lampor och gardiner kommer därifrån.Liberty kom att bli Blanche Dicksons huvudleverantör av inredning och hon var troligen en av deras största kund under denna tid.
James Fredrik Dicksons porträtt hänger på väggen
Så gick vi till matsalen
På väggen hänger Julius Kronbergs triptyk, Sommare, Våren och Hösten.
En middag på slottet, under tidigt 1900-tal kunde bestå av tio till tolv rätter.
Till middagen kunde de även njuta av musik . Ovanför öppna spisen finns musikläktaren
I träpanelen finns utskurna små troll, som tittade ner på gästerna.
Det fantastiskt utsirade stuckaturtaket , prytt med den engelska rosen, den skottska tisteln och fyra olika familjevapen
Ett otroligt vackert serveringsskåp.
Så fortsatte vi ut i serveringsgången mot köket
Glasskåpet
Under trappen stod Putsmaskinen, där man putsade silverbesticken. Sa min måg, som gått här många gånger, när han besiktat brandsläckarna, och då pratat med personalen.......så jag hade en verkligt kunnig egen guide.
Vet inte varför jag inte tog något kort på köket.....men jag tror den guidade stora gruppen var där....så vi smet förbi upp för trappen till översta våningen
Gästrumsvåningen.
I trappen hänger familjeporträtt, anfadern James Dickson från Skottland fick jag inte med, men hans tre söner Robert, James och Peter Dickson.
James och Robert kom till Göteborg i början på 1800-talet, och familjen startade ett handelshus. Peter stannade kvar i England och startade ett handelshus där.
James Dicksons son var James Fredrik Dickson den som började bygga Tjolöholms slott
Här i den övre hallen möttes vi av en vägg med vackra gobelänger.
Till vänster om dörren
här räckte inte den till utan man fick skarva i med en nyvävd bit på ett par dm.....man fick inte tag i samma garn utan det nya garnet har blekts på ett sätt, som inte den gamla väven gjort.
Innanför denna vägg fanns en gästsvit, den så kallade, "Kungliga rummet" med inredning i mörk ek, rött och guld.
Stolpsängen är en fri kopia av en säng från 1590, som numera finns på Viktoria & Albert museum i London.
På sängen ligger en souvenirkudde från Edward VII:s kröning
I den lilla nischen fanns tvättservisen
finns även kungliga kronor på stolarna
Öppna spisen
Både Oskar II och Gustav V besökte slottet och även prins Carl och prinsessan Ingeborg var ofta gäster på Tjolöholm.....men ingen kung har övernattat i rummet....men prins Philip använde rummet 1983 under sitt besök.
T-Rummet
utanför var tänkt som ett toalettrum till den kungliga sviten....men blev till ett gästrum
Gästernas badrum går i grönt
Fanns tio gästrum.......familjen tyckte mycket om att ha fester och gäster
Det vita gästrummet var ett av dem.
På andra våningen låg Salongen
Här samlades man i de ljusa vackra möblerna efter middagen och kanske lyssnade på musik från det självspelande pianot
Bredvid låg Biblioteket
Familjen var mycket fotointresserade, de hade ett eget mörkrum för att framkalla sina bilder
Blanche Boudoir några trappsteg upp från sällskapsdelen.
Här hennes privata skrivbord står i burspråket med utsikt över entrén
Burspråket, här hade hon uppsikt över stora hallen en våning ner..
Rummet är klätt i panel av valnöt.
Bysten föreställer Blanche som ung.
Till sovrummet valde hon inredning i Elisabetansk stil. Sängen i mörk ek
Toilettbord
Badrummet, det Rosa rummet.
Ett delfinmönstrat rosa kakel och rundspolande dusch, sprutar vatten ovan-och underifrån och från sidorna. Det fanns också ett nedsänkt badkar.
Hennes påklädningsrum
Genom en lång gång kom man till barnkamrarna
Lekrum
Sovdelen
I gången fanns flera utställda kläder från tiden
Fotot föreställer Blanche dötter Blanche gift Bonde och hennes son Thord
En vacker lampa i trappen ner till entrén
Så gick vi ut genom dörren och fortsatte runt slottet
genom portalen ut mot baksidan
Vi gick trappan upp på terassen och fick en fin utsikt över trädgården ut mot havet
hit kunde man komma ut från salongen och på min bild skymtar, till vänster, det mångfärgade fönsterglaskupolen ner till biljardrummet.
De hade då en makalös utsikt.
Så fortsatte vi över terassen och kom till en liten fin plantering
Vi gick genom den och nerför trapporna mot lekstugan. Fick gå genom denna halmklädda portal
upp i skogen och en bra bit upp innan vi hittade den lilla stugan
Så gick vi tillbaka ner mot havet och runt gräsmattan, så vi kom upp på den högra sidan av slottsparken.
Här hade Blanche Dickson låtit bygga ett mausoleum över sin make.......detta rasade 1973, och nu finns bara detta kvar
Så fortsatte vi genom Rosengången
upp mot slottet
och dess prunkande blomsterrabatter
Murgrönan växte högt på väggarna
Så fortsatte vi mot den gamla inkörsvägen genom grindarna vid grindstugan, men det var en bra bit att gå och het fanns lite roliga saker att se efter vägen .......
en trähund, som ligger och vaktar.....
så kom vi till tomtarnas eller om det var vättarnas hus
Innan vi kom till grinden
och där bakom låg Grindstugan.....idag uthyrt till privatpersoner
så gick vi vidare efter stigen bort mot den gamla skolan, Storstugan, som idag är servering
Här intog vi lite mat,
jag tog Fisksoppa
otroligt god......
Blanche Dickson var mån om sina arbetare med familjer, hon såg till att barnen fick gå i skola.
Men mitt batteri i mobilen hade tagit slut, så det blev inga bilder......fick laddat upp lite innan vi fortsatte upp mot kyrkan. Som hon också byggde för att alla skulle kunna ta sig till kyrkan varje söndag. Fjärås kyrka, insåg hon låg alldeles för långt bort.
På vägen upp stod en gammal ek med så långa grenar att de blev uppstöttade för arr inte gå av.
Kyrkan byggdes samtidigt med slottet, men mellan 1903 - 1904, också den i engelsk 1500-tals stil.
Förklarinsskylt
Vid dörren in satt en skylt om bl a första prästen som var anställd, Gustaf Ankar.
Kyrkorummet
Den första prästen som tjänstgjorde på Tjolöholm var Gustav Ankar. Det var han som en strålande Kristi Himmelfärdsdag den 24 maj 1906 från predikstolen, fick komma med det sorgliga beskedet att fru Blanche Dickson hade avlidit under en resa mellan Ceylon och Aden på väg hm till Tjolöholm.
Vi fick en finare upplevelse
En liten konsert av en kille, som spelade cello och blev kompad av kvinnan som var guide.
"Blott en dag" ljöd fint och stämningsfullt ut i kyrkan .....bara för oss.
En sådan fin stund.vi bjöds på.
Fru Blanche Dickson byggde också bostäder till sina arbetare. Det fanns ca 200 st anställda på godset och hon var mån om dem..
Arbetarbyn låg alldeles nedanför kyrkan.
Det fanns ett staket runt spisen och vävstolen....fick bara med toppen av skranket....men det var till för att husmor skulle få jobba ifred och laga mat eller höll på med handarbete.
Dalior
Grönsaksland
Så traskade vi bort mot bilen och hade fått ihop ca 14000 steg denna dag.
Tog några bilder från bilen på
arbetarbyn med kyrkan ovanför.
Kyrkan
Storstugan
Till Onsala och så de obligatoriska promenaderna till Gottskär
Åkte ner till min dotter Marie, som bor på Onsalahalvön i Kungsbacka, på söndagen efter att jag jobbat färdigt som gudstjänstvärd i kyrkan. Diskade klart och kokade vatten till min fikakorg, som jag skulle festa på vid rast efter vägen ner. Kom väl iväg vid ett-taget och körde på och det var en ryslig trafik.....mycket semesterfirare med husbilar och husvagnar.
Jag stannade bara en gång strax innan Götene. Satt en stund i solen och drack mitt kaffe och kaka innan jag fortsatte.
Kom fram till Onsala vid ca 19-tiden, och kul att tre av mina barnbarna och mina barnbarnsbarn var där också för att fira Marie, som fyllde år, fast egentligen fyller hon dagen därpå.....men det passade bra att fira på söndagen, när alla var lediga.
Det blev grillfest, tårta och presentöppning.
Kortet från mig...
och en av mig broderad brickduk på en nysilverbricka.
Morgonen efter blev det mina vanliga morgonpromenaderna ner till Gottskär och havet. Eftersom Marie skulle jobba hela veckan fick jag roa mig själv, men det är inget problenm alls.
Hela veckans promenader gjordes i ömsom regn och ömsom sol.
Men mina promenader är underbara, vilket väder det än är... ....
Laddar upp lite bilder från dem.
Jaa lite blandat väder ....men kläder torkar och det var bara två dagar jag blev lite fuktig......de andra dagarna sken solen och ibland blåste det en frisk saltmättad vind.
Gagnef Kyrka
Gagnef kyrka, tillhör Gagnef församling i Västerås stift.
Har funnits en kyrka på denna plats sedan slutet av 1200-talet, har man upptäckt vid renovering av den nuvarande kyrkan 1916.Delar av den gamla grunden bildar grund till den nyvarande kyrkan.
Men redan på 1770-talet kom kyrkan att få ungefär det utseende den har idag.
Kyrkan byggdes ut vid flera tillfällen och 1828 kom tornets lanternin till.
och 1853 kom tornuret
Vi gick in i kyrkan genom porten till vapenhuset.
I vapenhuset hade man en fattigbössa .
och med texten
I en glasmonter står en brud, klädd i designade brudkläder av Ottilia Adelborg, och skänkt av henne till församlingen.
På väggen ovanför ingången sitter Ottilia Adelborgs oljemålning "Sankt Göran och Draken" i dalamiljö.
De fyra vita kyrkorna i rad på målningen anspelar på "kyrkorna på stranden" i Karlfeldts "Dalamarsch"
Den har flyttats från väggen ovanför dörren in till sakristian ut till ingången in i kyrkans vapenrum..
På väggen mitt emot sitter också en minnestavla om tonsättaren Oskar Lindberg från Gagnef.
Hans grav finns på kyrkogården
Vi fortsatte in i kyrkan genom dörren
och kom in i Kyrkorummet
Nyligen har väggarna renoverats och fått sin ljusa färg.
Altarskåpet
Altarskåpet en triptyk från slutet av 1400-talet, troligen svensktillverkat efter tysk modell.
Centralt i skåpet är Nådastolen, som visar Guds uppenbarelse i form av Treenigheten, Gud fader håller korset med Jesus och ned över detta sänker sig Den Helige Ande i form av en duva
Altarkorset i silver, bergkristall och rubiner tillkom 1969
Över altaret sitter ett glasfönster med glasmålning av Ottilia Adelborg, 1916.
Korfönstren, glasmålning från 1954 av Anders Gabrielsson, med teman "Låten barnen komma till mig och förmenen dem det icke".
och det andra fönstret "Kommen till mig I alle som arbeten och ären betungade"
.Lite av Dalarnas själ är fångade i fönstermålningarna.
Predikstolen, i gustaviansk stil och tillverkad av Hans Mohson 1789.
Bredvid trappen upp till predikstolen syns den nyöppnade "Gapskullen"
Dörren till trappen upp och bakom syns det gamla invigningskorset.
Under Gapskullen är ingången till Sakristian
Dörren in till Sakristian
Som idag var öppen för det skulle bli bröllop lite senare.
Inne i Sakristian stod den nya dopfunten, från 1979 och huggen i sandsten av Erik Sand.
Fanns även ett fint bord med stolar
Nedanför predikstolen fanns en liten bit av de funna väggmålningarna och ett invigningskors
förklaringstavla
Ljusbäraren.
Krucifixet på väggen är snidat av Arvid Backlund i Svärdsjö och skänktes till kyrkan 1927.
Vid dörren till höger om detta fanns en glasdörr, som var smyckad med knypplad spets. Spetsen komponerad av Ottilia Adelborg och föreställer Gagnefs kyrka. Det fanns flera dörrar med denna vackra spets.
Orgelläktaren, den nuvarande orgeln är från 1947 och fasaden från 1885
Kronorna i kyrkan är nytillverkade 1963, men gjorda i gammal stil.
Under läktaren syns en sommarutställning som Hembygdsföreningen ordnat.
Förklaringstavla
De onämbara underplaggen...
Ottilia Adelborg fanns också på bild, som hade ett stort intresse för hemslöjd, och var med och bildade Föreningen för Svensk Hemslöjd, 1899, hon satt även med i styrelsen under Prins Eugen som ordföranden. Hon startade också en skola för knyppling när hon 1903 flyttade till Gagnef. Hon var också starkt engagerad i bygdens kultur och startade en hembygdsgård. och var ute i bygden för att samla in folklig konst och föremål för att rädda till eftervärlden.
Kyrkorummet taget från orgelläktaren
Utsikt över kyrkogården från kyrkporten
Kyrkan från norra sidan.
Djura Kyrka
Djura kyrka och församling, ligger utanför Gagnef i Dalarna. tillhör Västerås stift.
Tyvärrr så var kyrkan inte öppen.
Men vi kunde gå runt den.
Första kapellet byggdes i mitten på 1600-talet.
Nuvarande träkyrkan uppfördes 1780 och man använde byggmateriel från det gamla kapellet. Klockstapeln bevarades och byggdes ihop med kyrkan.
Från norra sidan
Utanför kyrkan fanns en sk "Fattigbössa"
Och på en liten park vid kyrkan fanns en staty av "Den Vackra Dalkullan"
Carin Ersdotter, född i Djura 1814.
Ett till Grattiskort
Gjorde ett grattiskort efter en vikning på Majsans sida.
Inuti
Broderade även en liten brickduk
Hittade en nysilverbricka, som passade utmärkt till duken......fick putsa på bra innan lystern återställdes...
Ett Grattiskort till en 75-åring
Gjorde ett kort till en 75-åring
Fick bli i rosa toner, syns litet av det inre kortet.
och en tag att skriva på
Lade i ett presentkort till lite blommor också.
En utflykt i Dalarna
Min dotter Ulrica och jag var lite nyfikna på hÄnglar & wings stämpelutbud........och efter att ha läst att de skulle ha öppet hus en lördag, beslöt vi oss för att ta en utflykt dit.
Detta låg i Djura, strax norr om Gagnef. Vi hade sådan tur med vädret, solen sken från en klarblå himmel. och efter att botaniserat lite i butiken och fått med oss lite bra och ha stämplar, så letade vi efter en fin plats att inta vårt medhavda kaffe på.
Hittade en underbar båthamn alldeles nedanför shoppen, med en fin brygga ut i Österdalälven.
Här dukade vi upp vårt kaffe och njöt av solen.
Vi var inte själva utan det låg lite folk på båtarna och solade och ett par gav sig iväg på en paddeltur med sin hund.
Såg lite mysigt ut när de paddlade ut i älvfåran, söderöver.....
Majstången stod fint utanför kyrkan i Djura.
Vi parkerade vid kyrkan och hoppades på att den skulle vara öppen.
Utanför kyrkan stod en fin staty som vi gick till
Satt en tavla som berättade om "Den Wackra Dalkullan"
Utanför kyrkmuren satt en sk fattigbössa
Så gick vi in genom grinden till kyrkan. Osis, den var inte öppen.
Synd, men vi gick runt den och tog några bilder.
Så fortsatte vi och åkte över Österdalälven en gång till och var bara tvingade att stanna och fota bron......den gick inte rakt över älven utan gjorde en krök innan den kom fram till slutet......
När vi passerade Österfors fick vi se en skylt med Flottbro, en smal väg ledde ner till den unika bron, som idag bara får användas av cyklister och fotgängare.
Vi gick ut på den
och det satt en upplysningstavla mitt på bron.
Vi gick tillbaka och fortsatte mot Gagnef och såg att kyrkan hade öppen Vägkyrka,
så det måste vi kolla på.
Härligt öppet och ljust kyrkorum....
Med en utställning från Hemygdsföreningens samlingar av dåtidens kläder
och även de "onämbara", de som fanns under kläderna....
och en liten skrift om kläderna
Ottilia Adelborg, konstnär och bygdens stora frontfigur, som samlade in ett otal dräkter och dalaknypplade spetsar, som nu finns att titta på i hennes museum, bara en liten bit bortom kyrkan, fanns även hon på bild vid utställningen.
och hennes hemmaklänning
Vi gick runt i kyrkan och tittade och fotade och såg att vid varje dörr fanns det knypplade spetsar
I vapenhuset fanns en monter med en brudklänning,
skänkt till kyrkan av Ottilia Adelborg
och en liten duk, har säkert något namn....jag tror man lindade in psalmboken i den....
Vi fortsatte runt kyrkan
och hittade ett solur på väggen, till höger om den södra porten....
På grässlätten bakom kyrkan fanns en minnesstenom att Gagnefs Kompani, hade haft samling på flodbädden nedanför kyrkan.....lite svårt läsa ut årtalet...men tror runt 1800-talet
Ett gammalt härbrä fanns också
och en staty på Evang Fosterlandsstiftelsens grundare, Hans Jakob Lundborg, född i Gagnef 1825.
Så hittade vi fortsatte vår resa söderut kom vi till en flottbro igen.....men denna kunde vi åka över med bilen, så vi kom till andra sidan Österdalälven....
Sen fortsatte vi längs Österdalälven ner mot Djurås......Då fick vi för oss, att vi skulle kolla på Älvmötet, mellan Österdalälven och Västerdalälven, för det var många år sedan jag tittade på det och likaså för Ulrica, så nu åkte vi dit.
En paviljong var nybyggd på höjden, populärt förlovnings- och bröllopsställe enligt en skyllt.
Det syns ju inte så mycket......men Västerdalälven kommer från höger
och glider in i Österdalälven, som kommer från vänster
och så flyter de vidare tillsammans, söderut ner mot havet ......
Men nu var vi riktigt hungriga.....och Ulrica, som håller på med distribution med utkörning av varor runtom i Dalarna, har lite koll på udda ställen, så nu var vi på väg till Bäsna, en handelsträdgård med matservering.....
Riktigt härlig miljö
När vi beställt mat strosade vi runt lite
Härliga Dalior
Mera dalior
Så gick vi mot vårt bord.
Ulrica
och jag har fått min mat
Cecarsallad med himlars gott bröd till. Jättefint och trevligt ställe och god mat....när vi gick därifrån
hittade vi en liten damm inne i vegetationen och ett fint vattenfall
En härlig och kul dag med min dotter.....
Sommar längs Dalälven, musikprogram med Trio Kurbits
Musik i sommarkvällen med Trio Kurbits i Möklinta kyrka.
Vi var många som ville lyssna till den skönsjungande trion, Carolina, Linnea och Linda.
Suverän på piano Eldar Levgran
och på fiol Carola Gullberg och Linda Jax spelade även dragspel.
Ett underbart program med visor från Dalarna.
De började längst upp från Västerdalälvens början och följde den till Äppelbo. Därifrån började vi från norr igen och följde Österdalälven söderut.
Sture Holmberg höll en liten betraktelse.....och pratade om ords betydelse i bibeln och i vår vardag. Inte alltid samma betydelse visade det sig.
Så fortsatte programmet längs Österdalälven och Linda sjöng en lockande Vallvisa från predikstolen
och musikresan fortsatte ner mot Sjugareby och Carolina sjöng Erik Axel Karlfeldts: Jungfru Maria så det riktigr rös i en, bara så underbart. Kvällens program slutade i Husby.
Så bra och alla var så nöjda när vi gick därifrån.
Och många bekanta och före detta arbetskamrater hittade jag och bekanta både från Sala, Västerfärnebo, Avesta och Hedemora.
Kul när det blir sådan fin uppslutning när det bjuds på bra program.
Möklinta kyrka
Möklinta kyrka tillhör Möklinta församling i Västerås stift.
Klockstapeln, som byggds om och förstärkts och fick sitt nuvarande utseende 1828.
Den rymmer tre klockor.
Kyrkan började byggas på 1400-talet. Enligt kvarvarande handlingar var byggmästaren Andreas Murmester.
Kyrkportens järnbeslag gjordes av Den Heliga Smeden på medeltiden. Järnsmidena har en "ontavvärjande syfte"
Det vackra taket i vapenhuset målat med konsekrationskors, som sedan invigningen fungerat som avvärjningstecken mot det onda.
På väggen sitter en staty från 1200-talet, av ärkeängeln Mikael, som trampar ner en draken, symbolisk bild av kristendomens seger över hedendomen.
och porten in i kyrkan
Altarskåpet är från Antwerpen ca 1510, och skildrar Jesu födelse och död.
på flygeldörrarna kan man se Himmelsfärden och Uppståndelsen bl a.
Klockan över altartavlan donerades till kyrkan 1780.
Bredvid altaret står en modell av kyrkan.
Predikstolen är från 1600-talet och avbildade de fyra evangelisterna. medan underdelen är från
14-1500-talet.
I Mariakoret står dopfunten från 1948.
Här tros också Den Heliga Smeden ha sin gravplats.
Sägnen om Den Heliga Smeden.
Efter att ha dömts till döden för ett brott och kastats i Dalälven men räddats. Det sägs också att han blivit seende i samband med detta. Han hyllas som lokalhelgon och tidigt blev kyrkan en vallfartskyrka för sjuka.
På den norra väggen i Mariakoret finns en träskulptur av Jungfru Maria från 1400-talet. Det finns färgrester kvar, blåa, gula och röda.
Mariaskulpturen stod ursprungligen, på den katolska tiden, där altarskåpet nu är placerat. Men i och med Gustav Vasas reformation, så förpassades hon till någon vind. Nu har hon fått tillbaka sin plats i kyrkan, men i Mariakoret.
Taket består av tre stjärnvalv. Valven berättar om himlen och saligheten. Stjärnvalvens åtta gestalter med lyfta armar, så kallade gubbvalv, föreställer de som räddades undan syndafloden, Noa och hans hustru, Sem, Ham och Jafet och deras hustrur
eller också kan de motsvara de åtta salighetsprisningarna, som Jesus inleder Bergspredikan med.
Orgeln är från 1936, byggd av Magnussons orgelfabrik i Göteborg..
Karbennings kyrka,
Karbennings kyrka tillhör Norberg - Karbennings församling i Västerås stift
Redan på 1600-talet fanns det ett kapell. Inte mycket återstår av det kapellet, några spridda grundstenar, en kyrkogårdsgrind med murade stolpar samt några gamla gjutjärnsgravhällar.
Den nuvarande Karbennings kyrka byggdes 1839 - 1845, och invigdes första söndagen i advent 1845.
Kyrkan byggd i ren nyklassisk stil.
Porten in i kyrkangår genom tornbyggnaden, vilken ligger i väster.
Kyrkorummet, med koret i öster
Altaruppsatsen med förgyllda kolonner kom 1903.
Altartavlan "Kristi uppståndelse" är målad av Olle Hjortzberg, 1903
på ömse sidor om altaruppsatsen finns två tavlor med citat ur Psaltaren
Predikstolen ritades av arkitekten Agi Lindgren och byggd av O.L.Dahlman från Västerås till invigningen 1845, och placerades ovanför altaret med trapp upp från sakristian.
Men flyttades till sin nuvarande plats på den norra väggen vid restaurering 1903.
En ny trappa med räcke, som harmoniserade med korgen gjordes
och predikstolen blev också helt förgylld från att tidigare varit vit med förgyllda ornament .
En vacker kormatta ligger framför altaret.
Kyrkans äldsta inventarium är Dopfunten från 1500-talet, som är huggen i två kalkstensblock.från mellansverige.
Vid sidan om ingången finns det ett skåp med kyrkans klenoder i. Bland annat det stora fatet till dopfuntsinsatsen, gjort i Salasilver. Skänkt till kyrkan, 1947, av generalkonsul och fru Axel Ax:son Johnson, ägare till Högfors bruk.
Tavlan bakon dopfunten, har en rörande berättelse.
Motivet är en liten flicka, som söker skydd och trygghet i Jesu famn. Bondgården i bakgrunden är Matts Ers i Olsbenning.
Under tavlan har konstnären skrivit på latin "Till minne av sin käraste hustru Kristina målade Carl Kellin denna tavla 1896".
I boken om Karbennings kyrka kan man läsa förklaringen; Målarens hustru Kristina, dotter till kyrkvärden och bergsmannen Matts Ersson i Olsbenning, hade för sin man berättat om en skakande upplevelse, hon hade som barn. Hon hade varit ute för att plocka blommor på en äng, då hon överraskades av ett häftigt oväder med åska och blixtar. Vettskrämd hade hon plötsligt sett Jesus komma till henne, och i hans famn blev hon lugn och trygg.
Makarna var bland annat bosatta i Fellingsbro, och vid ett tillfälle där, var de ute med hästvagn när det utbröt ett våldsamt åskväder med blixtnedslag, varvid hästarna skenade och fru Kellin föll ur vagnen och slog ihjäl sig, år 1896, då hon endast var 49 år gammal.
Hon begravdes i Karbennings kyrka och i sorgen av sin hustru målade och skänkte konstnären tavlan till kyrkan.
På vänster sida om tavlan hänger ett konstverk. En flygande duva, som hänger under en kvist.
På den södra väggen hänger den gamla altartavlan, egentligen ett epitafium över en i Karbenning okänd man. Tavlan har tydligen aldrig använts som det, utan köptes direkt från tillverkaren av den förste Karbenningskomministern Nils Brodin och skänktes av honom, som altartavla till kyrkan 1724
De fyra ljuskronorna i mässing har flyttats från den gamla kyrkan och anses ha köpts och skänkts av bergsmän på 1600- och 1700-talet.
Just nu har man utställning på diverse gammal inredning och foton.
Innertak, troligen från den gamla prästgården 1750
Träsniderier från den gamla träkyrkan.
Träsnideri av Dal Edvin, troligen placerad i Norberg
Vävd bonad
Skänkt av
och en till
skänkt av
Öppna bänkar från 1903 med fina sidostycken
Den nuvarande orgeln och orgelläktaren byggdes 1946 av A Magnussons Orgelbyggeri AB och flera stämmor härrör från den förra orgeln som var byggd 1885.
I det lilla rummet till höger, under orgelläktaren, den s.k. brudkammaren, fanns några väldigt vackra stolar.
och en tavla
på ett bord utanför fanns en flaska med handsprit i lite kul förpackning
På grindstolparna finns ett par förgyllda brinnande lågor ur oljelampa....
Fagertärn, en liten skogssjö i Tiveden
Lurade med mig min dotter, Ulrica och mitt barnbarn Emma på en utflykt till Fagertärn. Berömd för sina röda näckrosor.
Nu hade jag fått upp på Facebook att de blommade och att de inte var långt från land utan man kunde se dem även utan kikare.
Vi startade från Sala ganska tidigt och jag hade fixat fikakorg med, som vi avnjöt innan vi startade vår vandring runt sjön.
Som tur var vi alldeles själva och först på plats.
Fina bord finns det att fika vid och nu väntar vi bara på att Ulrica ska packa in fikavästan i bilen så vi kan börja gå.
Fick tips av kioskpersonalen, som kom precis när vi satt oss vid bordet och skulle avnjuta vårt elvakaffe. Vi fick även låna en kikare, så nu var vi utrustade.....
Jättefina gångar, även för rullstolar...
Hittade en infotavla
Här står det om den röda näckrosen, en naturlig mutation som bildats i Fagertärn. Finns även rosa.
Man måste gå den där halva kilometern för att se näckrosorna. Men det är en skön promenad.
En tavla visar vad man kan se vid sjön.
Fina vyer över sjön och vi hade tur med vädret.....solen tittade fram när vi gick...
En rolig skylt passerade vi.....så aja baja att plocka några....
ibland gick vi av vägen och tog en liten stig för att komma närmare...
och vi fick fina bilder
Så såg vi den första röda näckrosen.... fick zooma lite
och när vi hittat en hittade vi flera
Det var lite svårt att se dem för det blåste lite och näckrosbladen blåste upp runt blommorna liksom för att skydda dem.
Bland de vita fanns både rosa och röda.
Vi räknade till ett 25 tal, och jag var riktigt nöjd .... för förra gången jag var där såg jag inte en enda.
men en skön dag fick vi och Emmas Clark var riktigt slut när vi kom tillbaka.
Nu hade det kommit massvis med folk till platsen, och alla borden var upptagna så det var tur vi redan fikat.
Men en kartbild på, var vi var, kan ju vara kul att få med....
Vägkyrkan Västerfärnebo
Nu har jag jobbat min första sväng på Vägkyrkan, blir några mera gånger.
Vi har öppet med Vägkyrka hela juli månad.
I Västerfärnebo kyrka bjuder vi på kaffe och smörgås eller en gokaka till, vilket man föredra.
Västerfärnebo kyrka
Idag var det lite skiftande väder, så jag brydde mig inte om att torka av utemöblerna. Trodde inte någon var intresserad av att fika ute.
Satte på kaffe och fyllde termosen och väntade på min medarbetare......då kom diakonen in och talade om "att min medarbetare blivit sjuk och om jag kunde vara själv"...
Trodde nog att det skulle gå bra.....trodde inte det skulle komma så många besökare. Enligt de förra dagarna hade det bara varit ett fåtalä.
Gick runt och fotade lite....
Altaret från 1520, byggt i Antverpen.
Dopfunten i gotlänsk kalksten från 1200-talet.
Den vackra mässingskronan, skänkt till kyrkan av bygdens ogifta och nygifta män på 1750-talet
Den nyrenoverade predikstolen från 1800-talet
orgelläktaren.
Jag dukade kaffebordet runt en fin blomsterbukett.
och det droppade in lite besökare hela tiden.....tur inte alla kom på en gång. Hann prata med alla och berättade om kyrkan, för de som ville ha lite information.
Klockan 12 höll jag en liten middagsbön....
och jag hade tur idag....
vår kantor Anna kom ner och spelade till psalmen, och det blir då så mycket trevligare med musik än att jag ska läsa den.
En riktigt bra dag på Vägkyrkan.......
kan stoltsera med rekord i besökare denna vecka.....
Kyrkan i Stora Skedvi
Stora Skedvi kyrka
den äldsta delen från 1200-talet
På 1920-talet knackades den vita putsen på fasaden bort och det nuvarande ålderdomliga utseendet fick framträda.
Porten in i vapenhuset
Dörrarna in i kyrkan var häftigt ådringsmålade.
Kyrkorummet med altaret
Kyrkans takmålningar är från senmedeltid här fotograferade mot orgelläktaren
Predikstolen från 1827 av Jan Göransson i Torsång
förgylld och försedd med träsnideriarbeten av Erik Andersson i Vika 1870.
Altartavlan från 1735, " Nattvardens instiftande "
och över den finns en klocka, ett Stjärnsundsur,som kallas för "Skedvibegglä", och den skulle vara anledningen till att många av socknens barn föddes vindögda, därför att mammorna stirrade så mycket på klockans pendel..
På var sidan om altaret står två trearmade mässingsljusstakar från 1704.
Triumfkrucifixet från medeltiden
Det gamla altarskåpet, från1400-talet, hittades på vinden vid renoveringen på 1920-talet och fick sin nuvarande plats på kvinnosidan i sidoskeppet.(den norra sidan)
I mitten Marie kröning, där Gud och Jesus flankerar jungfru Maria, som kröns till himladrottning. På altarskåpets sidor finns olika helgon, bl.a. den heliga Birgitta med hustrudok och bok, och Stefanus, den första martyren med de stenar han stenades med i handen.
Dopfunten, huggen i kalksten köpt 1675
Bredvid står ett träd i gjutjärn
här hänger man upp små änglar i trådkonst till nydöpta barn
Över dörren in till sakristian hänger ett porträtt av Gustav II Adolf och bredvid dörren står en av gravstenarna, som legat på golvet för gravar, som fanns under kyrkan förr.
På den södra väggen hängde ett porträtt av Magnus Stenbock, som ledde Dalregementet under det stora nordiska kriget på 1700-talets början.
fina träljusstakar satt på bänkarna
Orgeln har funnits sedan slutet av 1500-talet. Den har byggds om och till och nu senats 2021
Kyrkan
Ingmarsspelen i Nås
" Stån upp, säljen Edra gårdar och förenen Er med oss i Guds heliga stad Jerusalem ".....Det är en händelse, som utspelar sig Nås på 1890-talet. Ett 50-tal personer uppmanas att kollektivt emigrera till Jerusalem av religiösa skäl......Det har ingen från Sverige gjort tidigare. Alla församlingsbor var väl inte helhjärtat inne på den idén.......men en del kände sig kallade av Gud att resa, medan de andra som inte blev kallade, eller fick den uppenbarelsen, blev hemma kvar.
Detta skildrar Selma Lagerlöf i sina bok, " Jerusalen- i Dalarne ", som utkom 1901 och bygger på en verklig händelse.
Rune Lindströms dramatisering av Selma Lagerlöfs roman "Jerusalem - i Dalarne" uppförs varje år i en autentisk miljö på stranden till Västerdalälven i Nås.
Första delen handlar om Nåsbor, som grips av väckelsen, som Hellgum predikar
Mot honom står den unge Ingmar, som blir trogen hemmet...
Ett rafflande hett bönemöte
Ingmars käresta Gertrud, får kallelsen och överger Ingmar för att följa med till Jerusalem.
Ett tårdrypande farväl
på Ingmars bröllop med nämndemans Gunhild. Nämdemannen har köpt Ingmarsgården på auktion och ger den till sin dotter i bröllopsgåva.
Bröllopsgästerna tågar in i gården med brudparet Ingmar och Gunhild i spetsen.
Medan bröllopet pågår rullar hästkärrorna iväg med de knappa 50 talet Nåsbor, som började sin långa resa
Ett mycket fint och sevärt spel. Och vi hade sådan tur med vädret....hela föreställningen i strålande sol.
Hela ensemblen
och hästarna
Ett par Nås-kullor i sina dräkter.som sålde program
Stora Knyppeldagen i Vadstena
Idag var vi på alerten tidigt.....hade bestämt att vi skulle vara inne i Vadstena runt 10-tiden för att hinna gå på Folkhögskolans knyppelkursers öppethus.....
Vi parkerade bilen utanför slottet och skulle gå mot den nya skulpturen av en knyppeldyna, som skulle stå i parken........enligt min gps så stod den nedanför slottet.......så vi vandrade längs vallgraven
och spanade ner mot parken....men såg ingen......men Ingvor hade inte sett den mäktiga Vasaborgen , hon ville inte gå in och förresten hade den inte öppnat ännu för visning....men vi kunde gå in över bron...
Vände mig om och se utsikten ut mot Vättern och de tre öarna som syns i bakgrunden .....lite långt borta för min mobkamera, men en fin utsikt var det ...
och så beundrade vi det fina portvalvet med Vasaättens lejon
innan vi kom in på borggården, här har man restaurerat murarna, så de ser ut som de gjorde förr.
En orienteringskarta fanna också
Vi fortsatte över gården och gick ut genom på södra sidan...
Vi strosade runt slottet
och började gå strandpromenaden mot Folkhögskolan. Folk badade och vi hittade en kvinna, som sa att det inte var mer än 17 grader i vattnet.....men någon lustigkurre hade satt en lapp på räcket att det var 20 grader och jätteskönt....
Började komma fram mot kyrkan
Nu var det inte långt kvar till skolan, den ligger granne med kyrkan.
Som hälsning till besökarna fanns denna vackra vimpel med den underbara spetsen "Kumlagallret".
När vi kommit in hittade vi denna tavla
Vi fotade inte så mycket men en tjej, på den avancerade kursen, hade ett projekt på gång att knyppla en boll......och använde en väldigt tunn tråd, förstår inte hur hon kunde se sitt arbete....
Bredvid stod en tjej som hade en massa spetsar på sig
och avancerade knyppelalster låg framför henne....
Otroligt vad duktiga de är....
Men nu började kaffetarmen på att spöka så vi drog oss tillbaka mot strandpromenaden och ett litet café vi sett.
Här blev det smarrig äppelkaka med vaniljsås.
Efter att ha styrkt oss med lite fika så fortsatte vi upp mot staden igen.....tog vägen genom klostergården
Hittade en tänkvärd skylt .....
gick över gården mellan kyrkan och museet och då gick vi in i museets souvenirshop.
Utanför finns en sådan underbar gul rosenbuske
med underbart doftande mångdubbla gula blommor
Men vi fick ett minne med oss från museet.
Så fortsatte vi upp mot Rödtornet och stannade till vid den lilla parken med
Den Heliga Birgittastatyn
Det var inte så många knypplare ute på gatan utan vi strosa gatan fram, och besökte lite affärer, och vi såg det fina avrinningsgallret, ett gjutet mönster av spetsen Blåsippan, Elsa Petterssons mönster, som man lagt längs hela gatan. Det blev klart och invigt 2017.
Nu har man öven gjort blomkrukor med samma idé.
Vi hittade en kille, som var en otrolig knypplare.
Vilka mönster och tavlor han gjort.
Så gick vi till biblioteket
Här var det knypplade Volvobilar....men så svårt att fota för det finns ett galler i fönstret som är besvärligt.
och så fanns det lite annat i montern också
och enormt stora pinnar, för de ordinarie pinnarna ligger till höger om bautapinnarna.
lite fima blommor vi passerade på väg tillbaka mot torget.
Stockrosor utanför Vadstena museum
och vi gick in på museet
här hittade vi Greta Sandbergs knyppeldyna och arbeten hon gjort
och bredvid stod ett underbart dockskåp
lite vallmo efter en vägg.
Nu så blev det lite sen lunch...men vi hittade ett svalt skönt ställe att inta den på.
och så glömmer jag att fota den höftiga serveringen av maten.....skit också.
Men gott var det och behövligt.....för nu skulle vi, Ingvor och jag påbörja vår resa hem igen..
Men först hem till Berit och hämta väskorna. Så vi gick genom parken ännu en gång och nu hittade vi statyn med knyppeldynan. Min gps hade lurat oss rejält....men här var den nu.
ooch en infotavla
Bara så fint att få åka till Berit och tillbringa så häftigt fina dagar med henne och knypplingen i Vadstena.
Dag två i Vadstena
Vi börjar vid Väversunda kyrka.
Kyrkan från 1100-talet, valven slogs på 1300-talet och tornet byggdes 1771.
Här har man en väldigt fin och unik Smidesdörr
Kyrkorummet,
med det rekonstruerade Triumfkrusifixet
otroliga takmålningar från 1600-talet
och väggmålningar
Dopfunten från 1200-talet
Bredvid finns en rekonstruerad träskulptur av Väversundamadonnan
Predikstolen från 1947 med bilder av Kristus, Johannes, Petrus och Andreas, förlaga 1689 års predikstol.
På norra väggen sitter den gamla altartavlan, från 1681. Vilken flyttades för att släppa in ljus från fönstret bakom altaret.
Orgeln från 1892
Utanför kyrkogården finns Berzeliusgården, där finns en minnessten överkemisten Jöns Jacob Berzelius född i Väversunda 1779. Han var en av 1800-talets stora vetenskapamän. Kemist, professor i medicin och farmaci vid kirurgiska skolan. Han var den som införde de kemiska formelbeteckningarna. Han dog 1848 i Stockholm.
En minnestavla
Så fortsatte vi mot Tåkerns naturrum.....
Men stannade till och fotade Svanhals kyrkspira, där en svan har landat på korset .....
men innan vi kom fram till Tåkern passerade vi en blommande Linåker
Tåkerns Naturrum.
I sanden utanför låg några stora fågelägg
Gert Wingårdhs vackra byggnad med tåkernvass till tak
Utanför till höger finns en liten kopia av ett kalkkärr
I naturrummet kan man fördjupa sig i mycket....vi kollade in tavlan med alla fåglar som har synts vid Tåkern.
och en liten lapp med förklaring
Det fanns tomma pinnar för att sätta dit flera fåglar om det upptäkts några flera arter.
Och på disken stod en kopia av fågeläggen son låg i sandlådan vid grinden, så bra att vi fick klart för oss vilka ägg det var......
Utsikt från fågeltornet.
Nu började vi bli lite hungriga så vi styrde bilen mot Väderstad.
Och i trädgården vid Väderstads Centralkonditori intog vi dera berömda smörgås med Brieost, honung och valnötter. Bara så supersmarriga.
Så gick vi upp på övervåningen och kollade på en ny väggbonad, som kommit upp sedan jag var där...
Ett collage av olika vävnader i lappteknik. En så fin bonad.
Sen for vi vidare
Runstenen vid Rök blev nästa stopp, ett kulturminnesmärke man bara måste ha sett.
En liten minnesskrift....
En av tavlorna som berättar om folk och vattenvägar för vikingarna.
Stenen
och andra sidan
Den står framför kyrkan i Rök
Så fortsatte vi mot Ödeshög och Narr Chokladfabrik.
Efter att ha tvättat händerna och spritat dem så gick vi in i fabriken.
och tittade genom fönstret på alla maskiner som tillverkar chokladen
Min påse, och det syns att jag öppnat den många gånger och smakat på innehållet.
Så började vi åka tillbaka mot Vadstena.
Men först Alvastra klosterruin
Mere i ett hörn av trädgården fanns den gamla brunnen
och en bild till på kyrkomurarna
Vi tog vägen runt Omberg tillbaka och avslutade färden medv ett dopp i Vättern vid Borghamn.
Kallt men uppfriskande efter en lång het dag. 17, 18 grader i vattnet men vi var så varma att det känndes rysligt mycket kallare....men blev riktigt skönt när vi varit i en stund.
I kväll blev det rostbiff och potatissallad och ett glas rött i trädgården innan vi trötta och mätta gick till sängs.
Invigning av Spetsmuseet i Vadstena...
Invigningen av årets och sommarens utställning på det lilla Spetsmuseet i Vadstena,
26 juni 2024
utspelade sig i en strålande, varm och solig kväll ute i trädgården på Gottfrid Larssongården
I år var det 20-årsjubileum ,sedan man hade den första utställningen och även öppnade museet.
Vi började med att titta på trädgårdsutställningen, som i år hade temat " Flyger i Luften ".
Fågel Fenix gjord av Mälarspetsen
Vingar
Varning för hårda vindar
Soluppgång
En Luftballong
Fåglar och Ballonger
Nej se det flyger
Luftballonger
. Gudrun Gunnarsson, ordföranden i Föreningen Vadstena Spetsmuseum, berättade om hur det började för 20 år sedan. Hur man ville visa upp Vadstenaknypplingen och dess historia, och hur man fick använda huset på bildhuggare Gottfrid Larssons gård.
I år hade man 20-årsjubileum och utställningen invigdes av tre stycken nunnor från Birgittaklostret i Vadstena
De berättade att de inte knypplade så mycket nu för tiden.....deras tid räckte inte till.....
synd tyckte de när de såg alla knypplade alster.....
Så skulle de klippa bandet, en knypplad spets som hängde framför dörren......
oj, oj ska jag klippa sönder denna......
och så gjorde hon det...
På vägen in satt en fin tavla som ingick i trädgårdsutställningen.
Innanför dörren hängde en tavla från 2014 års utställning, " Fantasi och Allvar ",
Musik, saxofon och jazz
En bild på " Livets träd ",
En vacker duk
Knypplad av
Man har många fina arbeten i sina lådor.....
Från 2017 års utställning....
Hanna Larsson, 1868 - 1944, var spetshandlare i över 40 år. Hon hade många mönsterstickerskor och knypplare knutna till sig. Bland annat formgivare Selma Giöbel, som komponerat
" Löjtnatshjärta och Trollsländan ",
och det året blev jag så inspirerad av Irene Nordhs fantastiska tavlot av spetsar i hennes Blomtavlor.
med återbruk av gamla spetsar.
Ulla Fagerlin
som gjort många knypplingsmönster
En brudklänning från 2010-års utställning
En dopklänning satt bredvid.
Så kom vi till montern med arbeten från Vadstenafödda Greta Sjunnesson, gift Sandberg. Greta var gift med Gustav Sandberg, bildhuggare från Gränna. Hans stora samling kan man se i Gränna......men på torget i Vadstena finns en liten staty av deras dotter Greta.
Utställningen år 2019 hette "Greta och Gustav".
Även kopior av Gustavs arbeten fanns med på utställningen, inlånade från Gränna.
Från 2016 års utställning,
" Knyppling i Krig och Fred"
den otroligt vackra duken som Elena Pääbo, 1874 - 1947, som knypplat spetsarna. Hon var bosatt i Rakvere, Estland. Men andra världskriget härjade och 1944 måste familjen fly då ryska trupper invaderade. Elena packade ner spetsarna i en flyktväska och med dottern Olga flyr de ner motTyskland. Efter Elenas död reser Olga vidare över England till Kanada, och spetsarna får följa med. Olga monterar spetsarna ovh broderar dukarna, som sedan hennes dotter Karin ärver.
En otrolig berättelse om en vacker duk...
Altarspets, 2005 års utställning
" Från livets skådebröd "
Klara Larsson 1867 - 1963, en mycket skicklig knypplerska som ställa ut vid de stora världsutställningarna, Chicago 1892 och Paris 1900.
Utanför museet hängde en rolig mobil " En drömfångare "
och en sista tavla på vägen ut
En sådan fantastisk utställning och kväll ......när vi gick mot bilen kunde jag inte låta bli att fota lite.
Rödtornet
Passerade kyrkan på vår väg mot slottet där vi hade vår bil.
och Ruinparken
Vi promenerar vidare efter vattnet och ser solen på väg ner,
efter strandpromenaden mot vår parkerade bil vid slottet.hittar jag några statyer
och inne på gården
Vallmo i rabatten
En flöjtande Pan
och så sjöutsikten igen
En fin rabatt i parken vid slottet
och en sista bild på slottet
Kvällen avslutade vi med goa mackor i Berits trädgård. Med Berits Italienska röra med tomat på rostat vitlökssmort bröd och gavad inlagd vätternsik på den andra...
och till det ett glas gott vin från Moddys vinkällare.
Några Tack-kort
När man fyller jämt får man fylla länge......
Hade några vänner från Knyppelgillet, och vi samlades hos en av medlemmarna, som är handikappad för vi hade besrämt att ta mitt födelsedagskalaset på sommaren, så vi kunde sitta ute i hennes trädgård..
Jag gjorde en smörgåstårta till kalaset och jag hjälpte till att duka fram på bordet...
och vi hade en så trevlig stund......med glada minnen och kul samvaro.....
Jag fick fina present och givetvis gjorde jag några tackkort och skickade iväg ett par dagar senare...
Skrev inuti ett tack och en hälsning om en Glad Sommar
Till ett barnbarn
När barnbarnet fyllde 9 år och hade examen samtidigt från skolan.
Framsidan
Inuti
satte dit en gubbe, som jag klippt ut och där jag kunde sticka en slant under till sommarens semesterresa.
baksidan. Klippte ut en till robotgubbe....
Ett bröllopskort
Lämnade över ett bröllopskort till ett par som firade 37 år som gifta....
och inuti en tag att skriva min hälsning på.